Så jag ska söka högskola, igen. Vet ni vad som är minst motiverande med det? Alla ni som kom in den här hösten. Vet ni vad som är näst värst? Att försöka veta om det jag söker är rätt sak. Försöka veta om jag kommer vara bra på det, om jag kommer tycka att det är roligt, om det kommer vara värt ett lån och flera år av mitt liv. Sen är det också hela grejjen med att komma in. Det känns inte så lovande idag. Det är inte så mycket som känns särskilt lovande idag. Det känns som att jag trampar vatten. Har kollat på några motiverande tal, det gör mig bara mindre taggat, de gäller människor som redan har en karriär. Det känns som att jag konstant leder, jag drar och drar, släpar på min omgivning, det är så mycket som kräver min energi. Jag hinner inte riktigt ladda mig själv, jag har inte nog med energi kvar när det kommer till mig själv och det jag vill lyckas med. Jag har varit irriterad på mycket på senaste. Igentligen borde jag väl vara nöjd, jag menar det är väl såhär det känns att vara lycklig. Skola, jobba, städa, tvätta. Just idag drömmer jag om ett liv som Kardashian's. Har Petters nya i lurarna idag, undrar vad jag skulle kunna göra som inte är allt för ansträngande. Är rastlös, är det ett återkommande tema för mig kanske. Jag kanske ska bli advokat eller liknande, har hört att man kan bli rik på det. Jag vet inte vad jag vill ha mer än pengar, jag är nog materialist, nej, jag vill bara kunna bo och äta och köra bil utan att plocka fram miniräknaren först. Ja, det är ett i-landsproblem, för jag bor, äter och kör bil, men jag jobbar fan för det och ändå är det tight på slutklämmen, det är inget konstigt, så gör vi alla. Jag skulle vilja komma framåt, men det är nog bara som livet är ibland, en fot framför den andra. Det är mount everest idag men det löser sig, på med skygglapparna, fokus, jag står ändå själv i slutändan.

-

Så tills dess är det bara fack it then, jag gör det själv för ingen här verkar kunna göra det som jag kan.

För instängd, det finns en gräns och om du ställer dig ivägen går jag igenom dig, jag går rakt fram.

 

Låt mig börja denna onsdag med att lätta min hjärna här. Ja, min hjärna, inte mitt hjärta. Mitt hjärta är lätt, de har varit lätt i snart ett år, underbara människa. Så, onsdag. Min onsdag började iförsig 6.30 imorse, rullade till Ånge och lämnade bilen på verkstad, det kommer att svida på kontot sen. Tog tåget tillbaka till Fränsta, det skulle hela Ånges dagis också göra. Promenerade till skolan och nu sitter jag här. Har knåpat ihop ett ganska luftigt släktträd och funderar på vart jag ska fortsätta nu. Religion, samhälle eller historia? Skulle tippa på att det blir samhälle med tanke på att det är min nästa lektion. Tog och färgade håret igår, igen. Det blev grått, det var inte alls planen, planen var att de skulle bli åt det rödblonda hållet så jag kan låta det växa nån gång. Alltså få tillbaka min orginalfärg. Det verkar inte hända. Jag har inget tålamod med mitt hår. Har börjat använda min tumblr igen. Känns lite som jag fått tillbaka min identitet efter sommaren. Oj vad jag försöker smita från skolarbete nu, inte med mening igentligen. Jag vet bara inte vart jag ska börja. Skriva min livshistoria är en bra uppgift, den är klar, nästan. Den är klar i många texter som jag redan skrivit under min historia. Skriva om hur Sverige följer sina ekonomiska mål är inte lika enkelt. Att skriva om Livets ord eller Jehovas vittnen är ganska enkelt, jag tycker så mycket om det ämnet. Att börja göra nåt av det är inte så enkelt just nu. Jag ska gå och leta kaffe, sen kanske. Ni får en till Weeknd idag. Losers.

 

What can you show me that my heart don't know already?

 

Sitter på skolan och läser om den politiska ekonomin. Vad glad jag är att jag börjat plugga igen. Det känns att jag vuxit sen gymnasiet. Det är intressant och politisk ekonomi är något jag verkligen inte brydde mig om i gymnasiet. Men jag har kört fast lite nu. Jag ska skriva en argumenterande text om sextimmars arbetsdagar. Det enda jag kan tänka på är att jag själv är på skolan 8.30-15.40 och sen börjar jobba 16.00-21.00, det är en 12 timmars dag. Det känns väl inte direkt bättre att jag kommer göra en sån dag till på fredag, sen jobba lördag. Söndag lär ju gå åt att tvätta och städa. Jag kommer göra många sånna dagar dehär året, hoppas jag. Inte för att jag vill, utan för att jag inte har råd att leva annars. Tanken på att ha ett heltidsarbete med sextimmars dagar känns rätt lockande. Jag har lite svårt att se att det kommer gå framåt idag. Alltså att jag kommer att nå mitt mål. De är för högt, jag har inte nog mycket bokstäver på betygspappren. 

-

På tal om något helt annat så har Mr weeknd släppt nytt. Mycket bra, jag gillar. Beauty Behinde The Madness heter albumet, jag länkar. Bäst är helt klart Shameless. Jag har lyssnat på den om och om igen i 3 dagar. Värt.

 

 

Tog och tittade på Straight Outta Compton igår också, NWAs biografi eller vad man kallar de. Rätt bra, svårt att sätta sig in riktigt, de är så mycket gangster. Helt klart jobbigast att se Eazy-e dö, även om jag visste att det skulle hända.