Okej. Jag får börja med att be om ursäkt för vilka känslor mina kommande åsikter kommer att framkalla men det räcker nu. Jag är trött på att tassa runt på tå och vara tyst, jag tycker för mycket för att kunna vara tyst. Jag ramlade på en youtube video nyss. Den handlade om media och hur media har tryckt ner kvinnor genom 2013. Haha, åh, jag fick faktiskt frågan om jag var feminist för inte så längesen och jag svarade att jag nog inte är det. Men jag är nog feminist, litegrann iallafall, på det bra och vettiga sättet, inte det manshatande sättet. Herregud, jag älskar män. Men jag tände till på den här videon, den börjar fint med hur många framsteg samhället ändå gjort när det kommer till jämnlikhet och tack och lov för att det inte bara har gått utför. Jag ska länka videon så ni kan titta själva och skapa er egen åsikt. Men det jag verkligen börjde fundera över efter att alla dessa gråhåriga, rynkiga, halvtjocka män spottat ur sig diverse personangrepp på olika kvinnor var kommentarerna till denna video. Argumenten gick ungefär i att det var tjocka, fula kvinnor som var avundsjuka på kvinnor som Rihanna och Miley som visar sig nakna i tv och har snygga välsvarrvade, photoshopade kroppar. JAHA? Ska vi vara sånna, tänkte jag. Jag vill inte påstå att jag är nån Rihanna, men jag är inte tjock och ful handlar ju om vilken smak människan som tittar på mig har. Iallafall, varför ska kvinnor behöva vara snygga för att få sin röst hörd? Kan vi inte införa att alla män i regeringen måste ha ett sexpack och vara minst 1,85 lång? Det är precis lika logiskt. Det var en herre i denna video som helt och hållet avfärdade en kvinnas argument med ''Vi vet att du är snygg men du måste ju vara ärlig också'' HAH. Han var inte snygg till att börja med. Visst, det finns ideal och krav på män också men för att få sitta på wall street i kavaj så krävs det inte mer än grått hår och en ölmage. Jag är lite av den åsikten att kvinnor som inte har utseendet för sig måste kämpa fyra gånger så hårt för att nå samma status som en man med samma arbete. Och kvinnor med utseendet för sig blir anklagade för att använda sig av sitt utseende. Jag tappar hoppet lite. Tack.
-
Här är klippet.
-
Över till något helt annat. Jag älskar hur Organismen dissar nästan hela den svenska rapscenen i den här remixen. Den fanns tydligen inte på youtube så lyssna här!
You’re in love with something bigger than love. You believe in something stronger than trust. - Återupptäcker The Weeknd. Han lyckas alltid nå mitt hjärta med sina relativt lugna melodier och vulgära texter. Kom från gymmet för inte så längesen. Dagarna flyter ihop, skola, gymma, duscha, sova, kliva upp och repetera. Det är samma sak varje dag. Vardag kallas det har jag hört. Tappar bort mitt sociala liv den här veckan. Jag har backat in i mitt hörn igen, gömmer mig bland skuggorna och lägger mig inte i mitt eget liv. Tänker, tänker och tänker igen. Det är nog därför jag trivs på gymmet, jag tänker inte på gymmet, det är som att tiden bara går och jag bara går med. Förut stannade jag aldrig längre än en timme, nu går två timmar fort. Försöker fylla ut kvällarna med träningen, kan inte fokusera på något annat. Kan inte sätta mig ner, rastlösheten jagar mig som min egen skugga, den går inte springa ifrån och ändå försöker jag varje dag. Jag vet inte om det beror på att jag inte bryr mig eller om det beror på att jag är osäker. Kan inte riktigt se vad som är viktigt. Det här är ännu en evighetsvecka. På lördag kommer Sofia och jag är så glad över det men det är så länge kvar, det är onsdag, onsdag? Jag hade tisdag redan i måndags. Jag borde börja fundera på jobb. Jag borde söka utbildning och lägga upp en strategi men det tänker jag inte. Jag tror jag tänker ta det som det kommer och hoppas på att mina föräldrar inte får en hjärtattack av det. Men pengar, pengar är ett djävulens påfund, hur kommer det sig att en del bara fokuserar på att tjäna så mycket det bara går och sedan sitta och gotta sig i alla pengar utan att göra något av dem? Och samtidigt finns det dem som inte har ett öre och är glad för lite mat. Världen är uppochner. Jag med så jag antar att vi passar bra ihop. Vad mycket jag svamlar idag. Det är ungefär lika organiserat som i mitt huvud och ni vet hur mycket ordning jag har där, ja. - ) -
Det går utför. Det är synd att jag är ateist för annars hade jag nog börjat be vid det här laget. Flytta ut till en liten stuga i skogen låter ordentligt lockand just nu. Jag vill inte vara en del av det här samhället. Jag vill inte förknippas med Ikea och trångsynhet. Vanmakten gör mig galen, men jag antar att det bara är att hålla i hatten och vika upp kragen för stormvindarna kommer att öka i styrka. Än så länge sitter vi i vårat Ikea-paradis och putsar våra körkort. Det är på väg att braka lös. Jag vet vart jag står, jag står bakom hiphopen, jag står för jämlikhet och samarbete. Men förändring är något alla inte är redo för än. Det är som att vi krampaktigt försöker hålla kvar den där fasaden som inte finns, som aldrig funnits. Vi är så bekväma i våran lögn, vi har ljugit så länge att vi har börjat tro oss själva.
Valår, jag är rädd.
Men jag är också trött och de ska jag göra något åt.
