Jag kan inte tänka längre..

Tittar på höstlöven och drömmer mig bort till ett annat liv i en annan tid. Det är så svårt att förstå för någon som aldrig varit där. Jag pratar i citat. Min förmåga att formulera egna meningar går på reservtanken. Bilen vibrerar och det är hål i avgasröret. Det drar kalla vindar genom rummet och min säng är stor, tom och obäddad. Saknar armar runt mig och ömma ord. Livet består av myndighetsord och ikeafasader blandat med en rå verklighet av pengar och hälsa. Det är som ett sjukhusrum med vita väggar, hallucinationer och drömmar om varma lägenheter med soffa och katt. Jag borde sluta lyssna på hiphop, det gör mig avig och ifrågasättande. Herr ågren gör mig fri och rebelisk. Men jag är på månen ikväll. Jag har stämplat ut för idag. Känner redan den komande sömnlösa natten göra mig trött. Och vad hjälper det, inte alls. Men sängen har varit för hård, livet har varit för svårt ett tag nu. Jag kommer aldrig nån vart. Är så rädd för att bli den som bara säger men aldrig gör. Den som drömmer men aldrig vaknar. Jag antar att jag inte borde vara rädd för det längre för jag är redan där. Jag sitter redan här. 

Jag orkar inte tänka mer..

-

-