Virrvarr

Jag får inte 50 gillningar på facebook, herregud, jag får 10 om jag har tur. Jag skriver inte allt jag gör och jag har inte min otroligt vackra rumpa som profilbild. Gör det mig ointressant? Jag kanske är ointressant. Jag är väl inte nog hipp för er. Jag älskar ordet hipp, det låter så extremt töntigt att det blir fränt. Jag brottas med mig själv och jag erkänner att varje dag inte är en räkmacka eller hur jag nu ska uttrycka mig. Fröken har känslor och fröken tycker att hon har rätt att må. Jag, precis som vemsomhelst, har gråa dagar. Jag försöker inte visa hur mycket roliga saker jag gör eller hur många vänner jag träffat idag. Det betyder inte att jag inte träffar vänner eller hittar på saker för jag kan inte sitta stilla. Jag gör alltid något. Alltid kanske var att ta i men just den här veckan har jag lyckats vända upponer på hela mitt liv, till det bättre alltså. Det känns bra. Det känns också bra att jag inte kommer att bli så värst saknad. Det är klart jag har mina guldklimpar och jag kommer sakna en del av er mer än jag borde och några kommer jag sakna utan att bli saknad tillbaka. Sånt är livet. Jag åker inte heller till världens ände så en del kommer nog inte ens märka att jag varit borta. Det här med tandställningar och operationer är ett märkbart hinder. Inte sådär så att det stör igentligen. Men nu halkar jag iväg från ämnet som vanligt. Hade jag ens något ämne? Vad vill jag säga igentligen, jag har ett liv, jag mår oförskämt bra, jag är glad och det går alldeles utomordentligt bra att må bra och vara nöjd utan att andra människor ska tycka att det är bra. Bekräftelse kallas det. All bekräftelse jag behöver får jag av min familj, det är de enda åsikter som betyder något och de enda som har rätten att dömma mig är min familj. Vad andra människor tycker och tänker får de gärna tycka, tänka och uttrycka men när det kommer till mig och mitt liv så kommer jag leva det på mina villkor, på mitt sätt och med min, igentligen ganska lilla, familj som grund. Jaa.. Sen tycker jag mycket också, och jag är ganska dålig på att vara tyst när jag tycker något. Men jag är glad. Fast jag tycker väldigt illa om Barillas fientlighet mot homosexuella och jag är hemskt arg på östersunds kulturpolitik, eller rättare sagt den bristande kulturpolitiken och jag klarar inte av att höra om hakkors som pryder fler än en lägenhet i strömsund och jag vill inte veta av att det finns människor som ens tänker tanken på att stödja sverigedemokraterna, men det är saker som är större än mig. Jag gör allt vad lilla jag kan för att göra saker bättre men just nu i mitt lilla liv så går det bra och ingen rasistisk, nazistisk, böghatate ska få förstöra det.
Xoxo

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0