Det du är räddast för fast ingen vet det.

Hej mina vänner. Ett uppsving i läsarantalet, vadan detta? Idag har det varit måndag minsann. Måndag på riktigt också, en sån där dag som aldrig tar slut. Ligger äntligen i sängen. Jag har tänkt på en massa grejjer jag vill dela med er. Diskutera, ni vet. Men det är ju ingen som diskuterar med mig. Antagligen för att jag alltid har rätt. Oj, vad jag ljuger.
För att jag vet att jag bara är ett tidsfördriv var det första jag läste när jag tryckte fram anteckningar på min mobil. Den meningen går tolka på olika sätt. Jag kommer inte riktigt ihåg anledningen till varför jag skrev det men när jag läser det såhär i efterhand så ser jag det som att jag, själva personen jag är, är just bara ett tidsfördriv. Så mycket allvar tar jag mig själv på. Haha. Jag har inte hittat mig själv än, eller så är det precis det jag har, jag vill bara göra något roligare av det, testa mig fram och se vad som funkar. Jag tror iförsig att det jag menade just i stunden var att jag är ditt tidsfördriv. Något jag vant mig vid. Något jag inte behöver längre. Jag behöver, jag vet vad jag behöver men jag är för rädd för att säga det. För rädd för att erkänna det. Jag sa det till en av mina vänner idag, jag blev skakis. Jag är så rädd för att verka svag ni vet. Känslor är något jag håller för mig själv. Jag nämnde idag att jag igentligen är ganska blyg. Det var ingen som trodde mig. Vet ni varför jag ser mig själv som blyg? För att jag känner mig själv bättre än vad ni gör. Så enkelt är det. Jag är inte blyg i situationer där jag inte har något att förlora, vilket jag sällan har, men när det kommer till känslor. Jag fungerar inte då som Winnerbäck säger. Jag rymmer hellre än att ta tag i känslor, mina egna och andras. Det är väl lite på gott och ont. Vet ni varför jag kom in på det här? Psykologi, vi ska skriva en ''jagbild''. Jag ska alltså försöka förklara varför jag är den jag är och hur jag utvecklats. Försök med de, varför har jag så svårt för känslor? Gick det fel i nån av mina fyrtioelva faser? Är det pågrund av mig eller är det omgivningen? Min uppväxt? Frågor jag ska försöka skriva något om. Inte helt lätt. Intressant är det. Det är frågor jag ställer mig själv rätt ofta men jag har aldrig varit tvungen att faktiskt komma någon vart med det. Nu är jag trött. För trött för det här. Ta hand om er.
-
-
Det där är min blivande man föresten, tänkte att ni ville säga hej.
Johan Falk - Brottskod Lisa är efterlängtad nu!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0