Lyssnar på gammal musik och drömmer mig bort på tumblr bland tatuerade pojkar, vackra rum och underbara naturbilder. Waow, Dead by April, det var säkert tre år sedan jag verkligen lyssnade på dem. Det har gått så fort, jag går snart ut gymnasiet, snart står jag där, arbetslös och fullständigt utan plan för framtiden. Jag är fortfarande ett barn, jag leker fortfarande, bara på ett mycket verkligare sätt. För tre år sedan satt jag i Hammerdal och trodde att ''bara jag börjar gymnasiet, då kommer allt gå mycket lättare'' Hah, fack that. Eller ja, lätt går det väl ändå på något sätt, det hade ju kunnat varit värre, mycket värre. Jag hade kunnat varit jude på hitlers tid, eller soldat. Jag har kollat på Band of brothers hela dagen så det är rätt mycket krig i mitt huvud. Jag vill tatuera mig, något snyggt. Är jag den enda människan som inte tycker att en tatuering behöver ha en tragisk historia bakom sig? Det är ju ändå en utsmyckning på något sätt, det är klart, det kanske är mindre chans att man ångrar sig om den har en mening men ändå. Jag vill kunna vara tre olika personer på en gång, jag vill kunna vara på tre olika ställen samtidigt. Jag vill vara hos mamma, hos pappa och i stan. Samtidigt. Nu ska jag sova. Natti.

-

hej, jag svamlar.