Jag försöker komma på något att skriva. Något som faktiskt kan vara värt att läsa. Men jag har inget. Jag har inget jag vill dela med hela världen. Jag har på senaste tiden insett vikten av att behålla sig själv hos sig själv. Jag är ganska naiv, jag vill gärna tro det bästa om människor även om jag blivit bevisad motsattsen relativt många gånger. Det enda jag känner är att jag är ganska klar med att trippa på tå för att på något sätt föröska tillfredställa min otroligt krävande omgivning. Inte för att jag någonsin riktigt lyckats men jag har försökt. Grejjen är väl att hur mycket jag än försöker kan jag inte vara något annat än jag är och jag är så mycket. Jag har fått höra om min tunga personlighet ett antal gånger bara den senaste veckan och det är väl det lättaste sättet att förklara det, en tung personlighet. Men det är mer, jag är lite av allt och lite av allt funkar inte alltid så bra. Men jag är glad nu, haha, jag skulle vilja säga att de beror mycket fyra rappare hur töntigt det än låter. Musik gör mycket i mitt liv, de ger mig självförtroende att ha nåt kaxigt i lurarna på väg till skolan. På väg vart som helst igentligen. Lil Wayne, Drake, Eminem, Maskinen, Childish Gambino och The Weeknd går på repeat nu. Jag vet inte varför jag pendlar så mycket, ibland In Flames, ibland Snook. Jag lyssnar på allt som är bra i mina öron.