Jag ville inte växa upp här. I en värld där det viktigaste är att se likadana ut, tycka lika och vara så grå och tråkiga det bara går. Det värsta är att sticker man ut det lilla minsta, det vill säga vägra ha mjukisar och skinjacka tillsammans, ha klackskor en vanlig dag, inte ha blondt, brunt eller råttfärgat hår så blir man halshuggen. Tro fan att det är svårt att vara invandrare i strömsunds komun. Jag är vitare än vitast och det är svårt. Jag är igentligen väldigt glad, jag var påväg att skriva lycklig men så mycket ska jag inte ta i. Jag har bygt en mur, så jag gör mest som jag vill, jag vill tro att jag gör det iallafall men det är så frustrerande att se alla dessa människor som är så oroliga över vad grannen ska tycka, det är så jobbigt att sticka ut så de tar på sig mjukisbyxor och skinjacka. Jag hade hellre växt upp där det var viktigt att ha klackar och kläning, nånstans där de viktiga var att faktiskt stå ut, att vara nåt extra. Människor här lär sig att ge upp innan de fyllt 10, här föds man och lär sig att man inte ska sträva efter något, det är bäst att inte ha ett mål, det är bäst att smälta in. Skitställe. Jag har ett mål, jag har en dröm men det är så fel här att jag knappt vågar erkänna det själv. Snälla strömsund, snälla hammerdal och östersund. Låt oss för i helvete få leva istället för att kväva oss tills vi är likadana, lika gråa allihop. Låt oss få vara olika, tycka olika och göra olika.

-