Tänkomtänkom, tänk iallafall.

Tänk om jag vågade säga det jag tycker någon gång.
Eller åtminstone kunde få vara mig själv utan att bli skrattad åt eller bara ignorerad.
Tänk om jag kunde nöjja mig med ett vanligt jävla liv istället för att sträva efter någon slags övermänsklig styrka. Tänk om någon förstod vad jag menade någon gång.
Tänk om någon tänkte som mig.
Tänk om jag vågade prata med människor jag inte riktigt känner.
Tänk om jag vågade säga ifrån och inte vara allas slav.
Tänk om någon skulle ta mig på allvar.
Tänk om jag kunde tycka om mig själv nog för att inte annta att alla andra tycker illa om mig.
Fast det tror jag att folk gör.
Tänk om jag hade varit lika snygg som hon.
Tänk om jag inte var den som alltid måste trippa på tå för andra.
Tänk om jag också fick bli kär, fick kramas, fick tycka annourlunda, fick klä mig som jag vill och lyssna på vad jag vill utan att alltid måsta ha taggarna utåt.
Tänk om jag inte alltid behövde låssas vara så stark.
Tänk om jag också fick gråta över spilld mjölk.
Tänk om jag också har känslor.
Tänk om jag också fick vara glad.
Inte bara du.
-
-
verkligare, naturligare än såhär blir det inte.
-
Lars Winnerbäck – Om tiden vill ifatt
-

Kommentarer
Postat av: elin.e

hoppas du vet att jag alltid finns och jag kommer älska dig hur du än är, kom ihåg när va var små och jag alltid ville vara som dig, så känner nog många fortfarande <3

2012-04-17 @ 18:53:13

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0