Jag föddes 1995 en iskall januaridag. Nu är jag snart 17 år. Tiden går så otroligt fort, det säger du alltid. Jag håller med. Men under dessa 17 år finns det bara en person som varit med hela vägen. Genom allt. Kommer du ihåg när jag glömde min snuttefilt i stockholm, nusse? Jag blir fortfarande lite ledsen när jag tänker på det. Eller när vi skulle ta en lugn fisketur och vi har aldrig fått så mycket fisk? Eller alla gånger jag somnat på soffan till Rolling stones, Bob Dylan eller något annat band. Den gången vi var på Little Feat och jag somnade på soffan bredvid scenen och Fred Tackett kom och pratade med oss om sin familj och en massa. Eller första året vi var på Sweden Rock. Eller när vi var i USA. Det har hänt så mycket. Du kommer säkert ihåg sånna där gånger som när jag lärde mig cykla och sånt. Jag kommer ihåg när du berättade om första gången vi var och skulle bada, hur jag bara gick rätt ut i vattnet så fort ni satte ner mig. Haha. Vilken tok jag är. Jag kan inte ha varit allt för lättsam genom åren. Allra minst nu när min tonår gör mig upp och ner, jag kostar pengar och jäklas med att ska ha saker hela tiden. Jag kan få dåligt samvete över hur snäll du är hela tiden. Jag vet inte vad jag ska göra för att kunna tacka dig nog. Genom alla dessa år har du hållit min hand trots att jag ibland försökt slita mig loss. Jag vill inte släppa din hand, någonsin. Jag tänker för evigt och alltid hålla din hand och i minst några år till kommer jag att behöva din hand genom en massa tok, som ett Sweden Rock till, någon typ av fortsättning på livet efter gymnasiet och sånt där med räkningar. När jag tänker efter så kommer jag alltid behöva dig, om inte annat till att sticka tjocksockar. Jag vill mest bara komma fram till att jag älskar dig så otroligt mycket och jag kan aldrig någonsin tacka dig nog mycket för att du lärt mig handskas med livet, för att jag alltid fått mer än jag behövt och förstås för att du gav mig liv. Det finns liksom ingen julklapp i världen som kan mäta sig med det. Så älskade mamma, jag vet att jag är i Rom nu, men tack. Tack för allt du gjort för mig och allt du kommer att göra. Jag älskar dig mest i hela världen. Jag vet att jag inte säger det så ofta, men jag hoppas verkligen att du vet det iallafall. God Jul Mamma! Sätt dig och kolla på Lemmy nu! We'll be home sooooon ♥